21 år, kanske dags att ta vara på livet och allt som finns i hjärtat?

HUUUR kan man dela ett hem med en man? Eller hm ja dumt att säga man, en 21 årig kille som tror att allt kan vänta på honom tills han har lust att hjälpa till, observera att när han ska hjälpa till så sker det istort sätt aldrig utan svordomar, suckar och jävligt sura miner.Jag blir tokig, snart bryter jag ihop!
De fulaste av allt kanske är att han tkr att en bra anledning till att vara sur är om jag är sur på honom! Hur går de ihop?

Alltid finns de nån undanflykt eller ursäkt till att inte behöva hjälpa till eller bara vara lite engagerad!
De finns självklart många bra sidor hos honom, annars skulle jag inte vart tillsamans med honom i 3 år!  Hoppas bara jag står ut massor av fler år.
Men just nu vill jag bara skriva - JÄVLA EGOIST!

Inte min grej att hänga ut personer i min blogg sådär men idag förtjänar han fan de!
Men läs fortsättningen imorn för då har jag nog insett att de är så här de är och älskar honom lika mycket som alltid igen!

Kommentarer:

1 mia:

skriven

så är alla killar i princip.. bara att stå ut ;)

Kommentera här: