Svårt att bli mamma
Jag kan verkligen förstå varför det är så många som går skilda vägar efter man fått barn. Igår kändes det som alla mina känslor och all kärlek gått till Oskar. Han får obegränsad kärlek och hela mitt hjärta. Det känns därför svårt att hinna med/ komma ihåg att vara kär och glad i Robin. Idag känns det bättre som tur är. Vi har ju längtat och sett fram emot ett liv tillsammans med vår lilla son och Ylvatjejen så det känns förjävligt om vi ska hamna i nått jäkla träsk som inte går att komma upp ur. Han måste förstå att jag blir trött och extra grinig nu i början och jag måste förstå han på samma sätt. Vi ska nog lyckas livet ut! När det känns så där som att jag bara vill ta med mig en väska och nu även Oskar så har jag det här inlägget att läsa, då kan jag komma ihåg hur jag kände mig när jag skrev det. Och just nu känns det som jag aldrig nånsin ska lämna mitt liv med dig Robin. Tack för den fina sonen du gett mig.. Älskar dig!
Kommentarer:
hehe go gumman min! du kan bli arg som ett bi, det har man ju märkt...jag har ju mitt temperament jag åxå så vi är lika dåliga kolsupare båda två.jag älskar dig!
Syster, det är bra att du skriver av dig och precis som du säger - du kan alltid gå tillbaka till inlägget och påminna dig själv om att du har massa kärlek att ge och få! Svåger, ta hand om varandra och se till så att ni inte glömmer bort kärleken! Livet är upp-och-ned ibland, man kan inte vara/visa att man är glad och lycklig alla dagar. All kärlek till er! Kram
Det blir en stor omställning i ett förhållande när man skaffar barn, ofta kommer mannen långt ner på listan under en tid, men det är nog en ganska naturlig reaktion då mamman och barnet har en helt annan och naturlig närhet till varandra som pappan och barnet saknar, mamman är ju den som burit på barnet i 9 månader och som fött fram det och ger det mat.
Man ger även barnet all uppmärksamhet och kärlek så man ibland glömmer bort sin partner, men det tror jag är naturligt, för barnet behöver ju den uppmärksamheten och kärleken när det är så litet, tids nog återgår allt till det normala.
Du är så duktig Frida!
Jag ringer i morgon, så förhoppningsvis kan jag komma och hälsa på er till veckan! Massa kramar
skriven
Vad fint och förståndigt du skrivit Frida, jag förstår att du kan känna dig otillräcklig och tom i vissa lägen. Men alla hormoner spelar kroppen och själen ett spratt i början. Var stark för det blir snart balans igen. Tänk på att nu är ni 3 st som ska kämpa och leva ett liv tillsammans (förlåt jag glömde Ylva)Kramar till mamma Frida!!