Jag kan inte fatta var Oskar har fått sin envishet ifrån. Robin säger att han vet men alltså, .... finns det i blodet eller ser han hur jag gör/är? Han är inte att leka med när han sätter tjursidan till.

Gårdagens middag skulle ha filmats men så blev det inte.

Oskar skriker som en galen bäbis. Tårarna sprutar och han är riktigt förbannad. Vi sätter oss vid bordet och börjar äta. Han ska absolut inte ha något (som vanligt) och fortsätter gapa och skrika. Han får gå ner och göra vad han vill så vi kunde fortsätta äta. Då ska han upp igen (oväntat), väl uppe ska han ha sin tallrik och sedan vill han ner på golvet. Allt detta under gallskrik. Robin ber honom smaka och får väll på något sätt in en bit kyckling i munnen. Han tuggar biten och återgår till skriket. Efter en stund går han till Robin med sin tallrik och visar att han vill ha mer (och fort ska det gå). Därefter tar han tallriken, går några steg bort, sätter sig på huk med ryggen mot oss och ställer tallriken på golvet, sen äter han. Och som han åt. Den här proceduren upprepade han säkert 10 gånger och i mellan åt vände han sig om och kollade så vi inte såg honom när han åt. Så klart spelade vi med och låtsades inte se honom. Särskillt onda blickar fick jag. Och min mat ville han då rakt inte ha. Grejen verkar alltså inte vara att han inte gillar mat utan mer att han är en tjurskalle som inte vill göra som någon annan bestämt.