8 sep

Fy vad hemskt det känns att lämna av det mest dyrbara i sitt liv till ett gäng främmande fröknar på dagis. Oskar skrek Maaamma mamma så det ekade i hela skönsmon imorse när jag gick därifrån. Jag vet att det kommer bli bra, eller jag tror det iaf.

Idag när vi kom in genom dörren skrek ena barnet "Ossskaj, nu kommer Osskajj. Vi ka leka nu Oskajj". Underbart!

Nu ska jag åka och hämta mamma sen far vi ut till stugan och städar ur kyl+frys. Skulle tydligen vara strömavbrott där...

Kommentarer:

1 Nettan:

skriven

Kommer precis ihåg den hemska känslan när man lämnat ett skrikande barn på dagis. Många tårar blev det på väg till jobbet och det sved i mammahjärtat :(( men alltid var hon glad när jag kom tillbaka på em. Det bästa är att man vet att det blir bättre...om ett tag.

Kommentera här: