Kan någon förklara det här för mig!? Hur kan man leva tillsammans o ha mottot "vi pratar bara om saker vi tkr samma om och inte triggar diskussion".

Bara för ena parten blir förbannad o blir sur kan man ju inte ge upp frågan. Vet inte hur många gånger jag hört det här nu. Tydligen så lever folk så. Och kanske det värsta av allt är att dom inte ens vet om det!!

Skjut mig den dagen ni inte kan prata med mig om saker jag tycker annorlunda om! Får spunk på tvprogrammet lyxfällan! Förstå att alla måste bidra o dra sitt strå till stacken. Hur svårt kan det va????