Jag blir så arg när jag läser om självmord. De är fan inte klokt. ALLT går att lösa, de kan ta en lång tid och man kan måste kämpa som ingen nånsin gjort. Men allt går, ingenting är omöjligt så länge man vill. Och varför skulle man inte leva? Visst många tycker de är jobbigt i ungdomen, men vill man inte vara med och se vad som kan hända i framtiden för de? Helt jävla sjukt. Samma sak, de är många äldre som mår dåligt och tar livet av sig, tror dom verkligen inte att problemen går att lösa?? Herrejävlar! Fan, bit i hop och kämpa. Jag tycker alla slutar kämpa och ska ha allt så jävla lätt nu för tiden. De finns alltid nån som bryr sig om man skulle ta sitt liv. Fel och bara inse de och ta tag i problemet ist! De kanske finns folk som tycker att jag inte vet vad jag pratar om nu, de kan vara sant till en viss grad. Men jag står för att jag tycker att alla som slutar kämpa är helt jävla sjuka i huvet. Min faster tog sitt liv för inte så länge sen och de vare dummaste jag hört. Hon skulle precis få sitt andra barnbarn, hon lämnade alla sina barn sin man och hennes hundar. Helt sjukt.
Nu skiter jag i de här för jag blir så arg så jag skriver bara samma saker hela tiden tror ja..
Jag ska hänga tvätten och duscha Felix nu. Hejdå!!
Kommentarer:
1Fanny:
skriven
Det är lätt att sitta och tycka att "vem kan vara så störd att hon/han tar livet av sig och lämnar allt kvar allt, familj och vänner?!" Jag kan göra det, men vi ska inte förhasta oss och tro att det är enkelt att ta sitt eget liv. Dom som tar sitt eget liv ligger djupt nere i botten och mår man sådär dåligt så spelar det nog ingen roll hur många nära och kära man har, livet känns värdelöst iaf. Jag håller helt med dig, man tar inte bara sitt eget liv utan också en bit av dom andras.
skriven
Det är lätt att sitta och tycka att "vem kan vara så störd att hon/han tar livet av sig och lämnar allt kvar allt, familj och vänner?!" Jag kan göra det, men vi ska inte förhasta oss och tro att det är enkelt att ta sitt eget liv. Dom som tar sitt eget liv ligger djupt nere i botten och mår man sådär dåligt så spelar det nog ingen roll hur många nära och kära man har, livet känns värdelöst iaf. Jag håller helt med dig, man tar inte bara sitt eget liv utan också en bit av dom andras.