Ibland blir ingenting som man tänkt sig. Vaknade upp i en mardröm imorse, känns bättre nu. Tror de är för att jag har turen att ha min mamma syster pappa och mormor, samt robins familj som verkligen inte kommer efter i ordningen! Men sist och kanske viktigast i en sån här situation, min älskade Robin! Har fått lite distans på allt, kanske lite väl snabbt? Ja vet inte, alla reagerar olika. Ja försöker tänka på allt som blir bra (även fast de är riktigt svårt måste jag erkänna). Tråkigt som fan, men de kommer gå bättre nästa gång, eller gången efter de. Tillslut ska de bli bra! Jag älskar dig Robin och jag vill ge hanna och isa en stor kram! världens största!